I dag skriver vi om hur även sparekonomer ibland kan behöva en längre semester – särskilt om man jobbat utan sådan i hela 14 år. Vi skriver även om hur mycket Finansinspektionen tycker att man ska få låna, och varför det är så.

Affärsman och -kvinna teckningI dag kan vi läsa i en artikel i Dagens Industri hur Claes Hemberg, medieprofilen och Avanzas egen sparekonom, nu har bestämt sig för att ta tjänstledigt efter 14 års arbete utan semester. Ja, har man inte varit ledig på nästan 15 år är det nog så dags att ta ett par månader och koppla ned, 2002 var en ganska lång tid sen nämligen. Under sin ledighet kommer han paddla, vandra i naturen och läsa mycket böcker samt umgås med goda vänner.

Han är vidare den profil som ofta uttalar sig om spartips till vanliga konsumenter i tidningar men även genom sina egna böcker. Ibland kan det vara bra att läsa och höra vad en expert har att säga, det kan få en att se på sin privatekonomi på ett helt annat sätt. Även om det ibland är bra att ta sig ett snabbt lån, för att eventuellt täcka upp en oförutsedd kostnad som kan uppkomma. Via https://xn--smslnonline-08a.se/lana-10000.php kan man bland annat låna 10 000 kronor både enkelt och snabbt.

Sex gånger din disponibla inkomst

Några andra som gärna vill vara med och tycka när du ska låna eller spara pengar, men lite sådär på håll, är Finansinspektionen (FI). I en artikel i Expressen kan vi läsa om hur den nya generaldirektörens nya förslag är att ingen ska tillåtas låna mer än sex gånger sin disponibla årsinkomst. Samtidigt kan vi meddela att snittsvenskens disponibla årsinkomst ligger på medianvärdet 223 300 enligt mätningar som gjordes av SCB 2013, det ger en lånebudget på 1 339 800 kronor, samtidigt krävs en kontantinsats på minst 15 procent på grund av bolånetaket. Begränsningar som dessa slår kanske hårdast på nyanlända och de som ska köpa sin första bostad, de kommer få det svårare att få lån men det ska vägas mot nackdelen om vad som skulle hända om vi gick in i en lågkonjunktur då skulle det kunna utlösas en bostadskrasch nämligen.

Samtidigt på Finansinspektionen hemsida kan vi läsa om hur generaldirektören för myndigheten är oroad över hushållens skulder, en skuld som totalt har ökat med hela 7 procent på bara ett år fastän inkomsterna bara ökat med 3,4 procent. Den främsta anledningen till att hushållens skulder växt så snabbt är att bostadspriserna har stigit i en hisnande snabb takt, med hela 16 procent under det senaste året. Anledningar till detta tros vara allt från växande befolkning, urbanisering och lågt utbud av nya bostäder.